En blodpropp är en klump koagulerat blod som hindrar blodflödet någonstans i kroppen. Den bildas ofta i ett ben, men den kan också uppstå till exempel i lungorna (lungemboli) eller i hjärnan (stroke).
Små blodproppar orsakar inte alltid allvarliga problem. Stora blodproppar kan däremot vara potentiellt dödliga. Blodförtunnande läkemedel förskrivs både för att förebygga och behandla blodproppar. Oavsett var blodproppen är placerad krävs det akut läkarvård så snart det finns en misstanke om en blodpropp.
Kontrollera alla bra huskurer innan du tar andra mediciner: Blodproppar Hushållsmedel.
Orsaker till blodproppar
Blodproppar orsakas av:
- en störning av blodflödet (på grund av ett hinder);
- en skada på ett blodkärl
- en förändring i blodets sammansättning (t.ex. för många koagulationsfaktorer i blodet).
- Ischemisk stroke (orsakad av en blodpropp som blockerar en artär som transporterar blod till hjärnan) kan orsakas av en blodpropp som har bildats i hjärtat på grund av rytmstörningar som kallas förmaksflimmer och förmaksfladder.
Förmaksflimmer är ett oregelbundet hjärtslag (en arytmi) som består av snabba, darrande slag i hjärtats övre kammare (förmaket). Denna oregelbundna pumpning kan leda till att blodet samlas i hjärtkammaren och bildar blodproppar som sedan kan nå hjärnan. En embolus kan också bildas på en konstgjord hjärtklaff eller efter en hjärtinfarkt, eller på grund av klaffsjukdom eller hjärtsvikt.
Termen kardiogen embolus avser en blodpropp som bildas i hjärtat och sedan vandrar till hjärnan. En stroke kan därför inträffa hos en person som har haft en hjärtinfarkt. Hjärtat som har skadats av en hjärtinfarkt pumpar inte blodet ordentligt, vilket kan leda till att det bildas en blodpropp som vandrar till hjärnan. Konstgjorda hjärtklaffar är också en grogrund för blodproppar. Personer med konstgjorda hjärtklaffar tar ofta blodförtunnande läkemedel för att förhindra att proppar bildas.
Blodproppar kan bildas i en artär som har förträngts på grund av åderförkalkning, en process som brukar kallas för åderförkalkning. Med tiden orsakar åderförkalkning att artärväggarna blir tjockare och hårdare, och artären förträngs tills blodflödet minskar. Dessa artärer blir sårbara för skador. Om de går sönder kan det bildas en blodpropp som helt blockerar den redan förträngda artären och avbryter syretillförseln till en del av hjärtat eller hjärnan.
Blodkoagulationsstörningar och sällsynta blodsjukdomar orsakar också att blodproppar bildas, men orsaken är inte alltid känd.
För vissa kvinnor kan orala preventivmedel (p-piller) öka risken för blodproppar. Risken är högre hos kvinnor över 35 år som röker eller som har haft en blodpropp.
Det finns många orsaker till inflammation i en ytlig ven. En vanlig orsak är trauma eller skada, t.ex. från lösningar eller mediciner som administreras intravenöst (dvs. i en ven) på sjukhus. Att punktera venen för att administrera lösningen eller medicinen kan orsaka irritation. Varje trauma mot en ven (t.ex. en skada i en bilolycka) utlöser inflammation i området, vilket orsakar smärta, obehag, rodnad och svullnad. Under denna process ökar blodflödet till det skadade området och det bildas ofta en blodpropp i det inflammerade eller skadade området i venen. Ytlig tromboflebit är ett obehagligt tillstånd, men orsakar sällan allvarliga problem.
Ibland orsakas tromboflebit av en bakterieinfektion i venen. Oftast är patogenen en bakterie som kallas stafylokocker, en mikroorganism som ofta finns på huden.
I vissa fall uppstår tromboflebit utan uppenbar anledning. Den kan uppstå i en benven hos gravida kvinnor, hos personer som har åderbråck och hos vissa personer som har cancer i buken (särskilt bukspottkörtelcancer). Slutligen löper kvinnor över 35 år som röker och tar orala preventivmedel (p-piller) en ökad risk för blodproppar.
Djup ventrombos uppstår när en blodpropp bildas i en djup ven i benet eller bäckenet. DVT orsakas ofta av:
- långvarigt stillasittande eller sängliggande;
- kirurgi eller trauma (särskilt höft-, gynekologisk eller hjärtkirurgi)
- mediciner som östrogen och p-piller som innehåller höga halter av östrogen
- skada på benet eller immobilisering på grund av en gips för att behandla en fraktur
- Sjukhusvistelse (aktuell eller under de senaste 3 månaderna);
- Cancer och cancerbehandling;
- Infektion.
- Vissa ärftliga sjukdomar ökar sannolikheten för djup ventrombos. Blodflödet genom venerna beror på sammandragningen av musklerna runt venerna. Vid inaktivitet, t.ex. vid långvarig sängläge, samlas blodet på vissa ställen och det kan lätt bildas blodproppar.
Symtom och komplikationer
Blodproppar som orsakar en hjärtinfarkt kan orsaka smärta i bröstet (angina) som vanligtvis börjar i mitten av bröstet och sedan rör sig till käken, ryggen, vänster arm och ibland höger arm. Smärta kan också kännas i magen, men detta är mindre vanligt.
Smärtan efter en hjärtinfarkt är vanligtvis svår, men inte nödvändigtvis. Vissa människor får "tysta hjärtinfarkter" utan några symtom. Andra har rapporterat en känsla av överhängande död när hjärtinfarkten inträffar. De upplever en trängdhet i bröstet och ofta en mycket kraftig hjärtslag. Hjärtat kan bli snabbare och slå oregelbundet. Andnöd eller andningssvårigheter kan förekomma, liksom illamående eller kräkningar, svimning eller kollaps.
Symtomen på en hjärtattack kan vara något annorlunda hos kvinnor än hos män. Kvinnor är mer benägna att känna sig illamående och mindre benägna att svettas. Dessutom kan bröstsmärtan hos kvinnor vara mindre uttalad och sträcker sig oftare till nacke, käke och rygg.
Stroke som orsakas av blodproppar ger vanligtvis symptom på motsatt sida av kroppen jämfört med den plats där blodproppen finns i hjärnan. Detta kan orsaka förlust av känsel i ansiktet, armen eller benet på ena sidan av kroppen, eller förlust av synen på bara en sida. Om den vänstra hjärnhalvan är påverkad kan det uppstå talsvårigheter, vilket innebär att personen kanske inte kan tala eller förstå de ord han eller hon hör. Andra symtom på stroke är bland annat förvirring, suddig syn, svår huvudvärk eller plötslig förlust av koordination eller balans.
Tecken på stroke bör tas på allvar, även om de är korta eller till synes obetydliga. Även om symtomen försvinner helt efter några minuter är det viktigt att söka vård omedelbart.
Inflammation i en ytlig ven - till exempel venerna i armen där man för in en intravenös kateter eller tar blodprov - orsakar smärta och obehag, men anses vanligtvis inte vara allvarlig. Blodproppar som bildas i de ytliga venerna lossnar sällan och transporteras med blodet, vilket orsakar blockeringar (tromboembolism) och komplikationer i organ som t.ex. lungorna.
Vid djup ventrombos kan blodproppen i benet orsaka smärta, svullnad, rodnad och värme. Benet kan vara smärtsamt när man står upp. Detta tillstånd drabbar vanligtvis bara ett ben. Även om många personer som har djup ventrombos inte har några tecken eller symtom på sjukdomen är de karakteristiska symtomen på DVT följande:
- Svullnad och härdning av vävnaderna.
- smärta eller ömhet i området kring en ven
- Skarp smärta när foten böjs uppåt
- Rödhet;
- En känsla av värme i det drabbade området;
- en dova, stickande smärta i vaden, särskilt när man går
- utvidgning (förstoring) av de ytliga venerna i benet.
Djup ventrombos kan leda till allvarliga komplikationer. En blodpropp som har bildats i en större, djupare ven, t.ex. i benet, buken eller bäckenet, kan brytas av och bli en embolus eller vandra genom venen. Denna embolus kan fastna i lungorna, ett tillstånd som kallas lungemboli.